Vhdbrud - Trucker mamma Madde

[email protected]

Let it go.

På knä i ett mörker.

Jag har fått reda på att jag uppfattas som en väldigt glad person. När någon ska beskriva mig börjar dom alltid med glad.
Och visst jag har nog i normala fall lätt för ett leende, jag tycker om att le, jag tycker om att vara glad.

Men sen ansiktsförlamningen så vill jag inte le, jag vet ju hur det ser ut när jag gör det..
Jag känner heller inte glädjen i mig som får mig att vilja le så där enkelt.

Det är som att någon har sparkat undan fötterna för mig, jag står på knä i ett mörker.

Kladdkaka med pannacotta. Recept.

Bakade en kladdkaka med pannacotta.

Kladdkaka.
3 ägg
3 dl strösocker
1,5dl vetemjöl
150gr smör
1,5tsk vaniljsocker
5msk kakao

Vispa ägg och socker poröst, blanda i de torra ingredienserna och smält smöret undertiden och blanda sedan i de.
Smöra och bröa en form, häll i smeten.
Grädda längst ned i ugnen på 150 grader ca 20-25 minuter.

Låt kladdkakan svalna helt.

När den är kall så häll i 5 dl vispgrädde och 1 dl gele'socker multi med 2 tsk vaniljsocker i en kastrull och koka upp under omrörning. Låt koka ca 30 sekunder lyft bort och fortsätt vispa tills det har svalnat lite jag brukar ställa ner kastrullen i kallt vatten så de inte riskerar att bränna i botten.

Häll sedan över pannacottan medan den fortfarande är varm på kladdkakan och låt svalna ordentligt.
Servera med färska bär.

Riktigt gott!

Kanske att jag slipper värktabletterna nu.

Det är ännu ingen skillnad på ansiktsförlamningen men däremot så tror jag att jag numera överlever utan smärtstillande tabletter.
Huvudvärken har lugnat sig, får den nu om jag vistas där det är ljust men i övrigt verkar det vara oki.
Smärtan i ansiktet är kvar men den har inte tabletterna ändå hjälp något på så är ingen idé att käka för den.
Ryggen är ju kvar men känns inte som tabletterna har hjälpt där heller så får nog bara vänta på att de ska läka ändå.

Imorgon måste jag till Pajala, måste fixa läkarintyg eftersom jag inte får jobba ännu. Det känns väldigt konstigt att inte göra allt de som jag brukar.

Nu skulle jag ha suttit på en buss från t-centralen i Stockholm som går ut till Runö. Vecka två på min utbildning men vad gör jag?
Ligger hemma i ett hyfsat mörkt sovrum ensam och jävligt uttråkad.

Ett steg fram och två bak.

Igår började jag nästan att se ett litet ljus i denna extremt mörka tunnel.
Jag hade nervryckningar i underläppen och det ska vara positivt då nerverna försöker hitta varandra.
Jag hoppades verkligen att mardrömmen faktiskt var påväg att ta slut.
Idag när bus vaknade kändes det ännu mer än innan som att jag varit med i en boxningsmatch, hela sidan från örat och ner till mitten av hakan och vid ögonbrynet är så jävla ömt. Smärtan är helt extrem.
Det är väl där huden hänger som mest så är väl något sammanhang med de säkert.
Så nu är jag tillbaka ett steg fram och två bak. Fördel är iaf att det är mulet och regnar ute, så behöver inte ha fullt fördraget men tror huvudvärken kommer smygande så lär väl dra för snart igen.

Aja är ju bara en sida som är fucked up. Så bara hälften skit..

Att bli tillbaka puttad ner till ovissheten.

I onsdags pratade jag med en läkare inne i Pajala, min huvudvärk är ju fruktansvärd när den slår till med full kraft.
Huvudvärken kommer antingen från sjukdomen då det är vanligt med huvudvärk om det är borrelia, men eftersom jag tagit ryggmärgsprov kan det vara från det också.
Vätskan bildas i hjärnan och innan det har hunnit stabilisera sig igen är huvudvärk väldigt vanligt.

Läkaren ville skriva ut några tabletter som han sa KAN hjälpa, inte säkert alltså.
Han sa också att det fanns en hel del biverkningar på dom.
Så när jag kom in till apoteket så frågade jag om just biverkningarna -hallucinationer, klumpighet, ökad aptit, förvirring, HUVUDVÄRK mfl mfl.
Jag valde att inte hämta ut dom.
Jag får helt enkelt hoppas på att Alvedon och ipren hjälper något.

Men iaf när jag pratade med läkaren så sa han att det behöver inte vara borrelia.
Dom har inte skrivit in det i min journal.
Dom har hittat borrelia i mitt ryggmärgsprov men tydligen kan det vara annat också.
För en okunnig är detta helt oförstående, dom sa ju i söndags att det är borrelia. Nu kan det helt plötsligt vara något annat? :S
Så alltså är jag tillbaka på ruta ett, eller oki två kanske - jag är sjuk och jag behandlas som att det skulle vara borrelia men det behöver inte vara det.

Så här ser jag ut, bilden är ändå väldigt förfinad då jag har legat ner innan, jag ler inte och jag pratar inte..

Extrem blixtsmärta som fick mig att gråta på jobbet.

Idag bestämde jag mig för att åka till jobbet, jag skulle på utbildning och ansåg att det var viktigt.

Lämnar bus på dagis och åker sen ner till jobbet en sväng.
Skulle hämta ett papper och dom andra gruppcoacherna var också på jobbet.
Passade på att hälsa på några kollegor och sen åkte vi till utbildningen.
Väl där kommer min huvudvärk i vågor den går att hantera genom att jag gömmer huvudet ner mot knät och håller händerna för ögonen så det blir mörkt.

Vi gör några övningar och jag kan fortfarande kontrollera huvudvärken, när läraren sen säger att vi ska ha rast så slappnar jag antagligen av lite och då kommer huvudvärken som en riktig käftsmäll.
Det är helt omöjligt att kontrollera och jag gråter av smärtan.

Då går inte mina kollegor med på att det är bra längre så dom kör hem mig.
Ute så är det ljust och jag måste ha jackan över ansiktet för att inte kräkas.
Smärtan är så extrem och intensiv att den slår ut mig helt och hållet, undertiden jag har blixthuvudvärken så blir jag helt kokhet också..

Så imorgon blir jag hemma jag vill inte riskera att få sådär på jobbet igen.

En bild från förra veckan, frisk och kry.. Nu mår jag bara dåligt av att se mig själv på bild.

Borrelia.

Att det inte alltid blir som man har tänkt sig vet vi alla.
Men ibland blir det verkligen inte som man har tänkt sig.

I lördags gick jag och la mig frisk och välmående.
Igår (söndag) vaknade jag upp med en ansiktsförlamning.

Jag var i Trosa fortfarande så har inte tid att reflektera mer över de utan gjorde mig klar för att åka hem.
När jag landat i Kiruna ringde jag till både Sussi och mamma och fick order att åka in, ringde vårdguiden också och dom sa samma sak.

Sagt och gjort, jag åkte in och fick komma till ett rum direkt.
Dom kopplade upp mig på ekgmaskinen med en massa sladdar som satt överallt på mig.
Tog ett gäng med blodprover och sen självklart en massa fler kontroller.





Efter nio timmar på akuten, 20 rör blod fattigare, en ct röntgen av hjärnan och två ryggmärgsprov (ena misslyckades) så fick jag domen borrelia.

Tydligen tar det ca 6 månader innan de bryter ut så antagligen fick jag det när vi var nere i somras. Eftersom jag inte har uppmärksammat någon fästing så har den troligtvis bitit med sen släppt, 1 på 100 blir smittad av borrelia på de sättet övriga blir av att fästingen biter sig fast helt.

Så nu är det antibiotika i 10 dagar som gäller och sen utredning hos specialister.

Så här ser mitt ansikte ut..

När jag blundar..


Ett försök till att le..

Soliga söndag.

Idag har varit en ganska bra dag.
Hade nog egentligen behövt och velat sova lite mer efter nattpasset men men.
Nu är jag i Kiruna, mitt flyg går galet tidigt imorgon.
Då bär det av till Stockholm för fem dagars utbildning och sen en helg i Trosa.
Som jag saknar mina fina människor där nere!

Nu blir det lite mer film innan det blir att sova.

När tiden inte räcker till.

Som ni förstår så har jag lagt bloggen åt sidan nu ett tag. Och det är för att jag hinner verkligen inte med den som det är nu. Jag skulle behöva två dygn ihopslagna varje dygn för att timmarna ska räcka.

Jag jobbar nu som gruppcoach och då jobbar vi sju dagar sen ledig sju dagar.
Men som det är nu så är jag iväg alla mina ledigveckor på utbildningar.

Så ja jag har en anledning, jag använder mig dock en del av instagram så där hittar ni mig självklart under mitt nick vhdbrud :)