Vhdbrud - Trucker mamma Madde

Min huvudvärk gör mig nog extermt negativ just nu men jag mår verkligen dåligt över det här med dagis.
All trygghet som William har haft känns ju som bortblåst.
Man vet aldrig vem som är där på morgonen när han ska lämnas och William är inte den som bara flyger i armarna på vem som helst heller.
Nästan alltid när det är någon ny eller någon som William helt enkelt inte har så bra kontakt med så vill han absolut inte att Henric ska gå. Men är det någon han känner igen så är det bara "hej då!!!!" och så får Henric en puss.
Det är en sån skillnad.

Och som jag skrev tidigare eftersom det snart bara är ny personl sen William började i Augusti så kan det ju inte vara en bra arbetsplats, dom kan ju helt enkelt inte trivas.
Vill jag då ha mitt barn där?
Där dom vuxna inte ens vill jobba?

Mitt svar är bara NEJ! Jag hoppas att dom förstår hur allvarligt vi ser på det här som föräldrar.
Och kan tillägga att på lappen (månadsbrevet) är det inte bara en fröken utan TRE som ska sluta,
förra månaden var det samma sak, månaden innan det samma.

När William blir ledsen då kommer han ju bli tvungen att gå till någon men det kommer ju inte vara någon han egentlilgen hade valt.

Jag har en klump i magen som jag absolut inte tycker är oki,
ska jag gå runt med en klump i magen för att jag har mitt barn på dagis?
Klart att jag förstår att han har kul och att han kommer att hitta någon han får känna sig trygg med tillslut han kommer ju inte ha något val..
Men ska man som förälder ändå behöva känna så?